Personligt ansvar

Vanliga frågor om personligt ansvar

Personligt ansvar innebär att man som styrelseledamot eller aktieägare kan ådra sig personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Personligt ansvar kan uppstå om man som styrelseledamot till exempel underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning vid kritisk kapitalbrist, eller om man som aktieägare deltar i ett beslut om att fortsätta bedriva aktiebolaget trots att man är medveten om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation.

Om ett bolag inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och denna oförmåga inte är tillfällig, är bolaget insolvent. När ett bolag är insolvent kan det, genom egen ansökan eller på ansökan av en av bolagets borgenärer, gå i konkurs. Bolaget förlorar då rådigheten över sin egendom, och en konkursförvaltare tar över verksamheten. Denne ser till att bolaget avvecklas och att de som har skulder mot bolaget får så mycket betalt som möjligt.

En skuldsanering innebär att den som är skyldig pengar helt eller delvis kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder. Vid en ansökan om skuldsanering ska Kronofogden, som är prövande myndighet, pröva om det är skäligt att den som söker om skuldsanering ska beviljas en sådan. Hänsyn tas då till skuldernas tillkomst, de ansträngningar som gäldenären gjort för att betala sina skulder och det sätt gäldenären medverkat under ett ärende om skuldsanering.

Något förenklat kan man säga att fritt eget kapital är det egna kapitalet som får användas för vinstutdelning. Fritt eget kapital består i sin tur av vinst eller förlust för det senaste räkenskapsåret plus kapitaltillskott från ägarna, minus vinstutdelningar. I motsats till fritt eget kapital finns bundet eget kapital, vilket är kapital som inte får användas till utdelning (till exempel aktiekapitalet, reservfonder med mera).

Företag kan, i egenskap av juridiska personer, äga aktier och andra finansiella instrument.

Ett aktiebolag kan, i egenskap av juridisk person, köpa ett annat aktiebolag. Köp av företag kan äga rum genom att bolagets andelar (aktier) köps, eller att bolagets tillgångar (inkråm) köps. Ibland finns det dock hinder för bolag att köpa andra bolag, till exempel om köpet hade medfört att det köpande bolagets marknadsandel hade blivit för stort. Bolag som köper andra bolag är alltså underkastade konkurrensregler på såväl nationell som EU-nivå.

Ett aktiekapital är ett bundet eget kapital, vilket innebär att det inte får utgå som vinst till ägarna. Aktiekapitalet kan däremot användas för att köpa tillgångar i bolaget, men om mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat råder särskilda regler enligt vilka styrelsen och aktieägarna kan bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder.

Ett aktiebolag måste ha minst en ägare, och för mindre bolag räcker det oftast med en ägare. Det finns i sådana fall inget hinder mot att vara ensam ägare i ett aktiebolag. Om styrelsen består av färre än tre personer måste det dock finnas minst en styrelsesuppleant. För publika aktiebolag måste det dock finnas minst tre styrelseledamöter.

Kostnaderna för att starta ett eget företag beror på vilken typ av företag man vill starta. Om man vill starta ett privat aktiebolag måste man tillskjuta minst 25 000 kr i aktiekapital, medan aktiekapitalet måste uppgå till minst 500 000 kr om man vill starta ett publikt aktiebolag. Utöver aktiekapitalet måste vissa administrativa avgifter betalas, vilka också beror på vilken typ av verksamhet man vill starta. Vill man däremot starta en enskild firma finns inget krav på tillskjutande av kapital, men man måste fortfarande betala vissa administrativa kostnader.

Ett bankintyg är ett intyg som styrker att aktiekapitalet är inbetalt på ett särskilt konto som är öppnat av den som startar företaget. Bankintyget behövs för att bolagsverket ska kunna registrera bolaget som juridisk person.