- Övriga juridiska frågor
Vanliga frågor
Vilken ställning har doktrinen som rättskälla?
Doktrin har en något lägre ställning än praxis men ibland ser man i prejudikat att HD hänvisar till doktrin; någon klar ställning för doktrin går därför inte att fastslå. Om ett uttalande i doktrin strider mot ett prejudikat eller ett förarbete, kommer dock de senare gå före doktrinen. Att notera; förarbeten och praxis ger svar på olika saker- förarbeten för att förstå bakgrunden till lagen medan praxis visar hur man tolkat lagen. Inget av dom är bindande för domstolarna. Den viktigaste rättskällan är alltid lagtexten och därefter kommer alltså förarbeten, rättspraxis och sist doktrin.
Vad menas med sedvanerätt?
Sedvanerätt, lex non scripta, är oskriven rätt som uppfattas som juridisk bindande. En allmänt oskriven regel som gäller i tex vissa branscher (branschvana), brukar i rättskällehierarkin hamna efter doktrin under övrigt.
Vad menas med rättskällehierarki?
När man talar om rättskällehierarki menar man rangordningen mellan olika rättskällor. Om olika rättskällor talar emot varandra avgör hierarkin vilken rättskälla som har företräde och ska tillämpas.
Vilka rättskällor och vägledande dokument finns det?
Rättskällorna i svensk rätt är grundlagarna och riksdagsordningen, riksdagens lagar, regeringens förordningar och myndigheters föreskrifter. Förarbeten, rättspraxis och doktrin tillhör också rättskällorna. Sedan finns det andra svenska åtaganden på internationell nivå, exempelvis EU-rätt och internationella konventioner, som har högre rang än svensk rätt.
Vilka rättskällor finns det och i vilken ordning tar domstolen hänsyn till dem?
De rättskällor som främst brukar beaktas av domstolen är lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Dessa rättskällor brukar också tas hänsyn till i den angivna ordningen, där lagtext är den mest centrala rättskällan och doktrin är den minst centrala. Lagar och andra föreskrifter får ej heller strida mot Sveriges internationella åtaganden så som EU- rätten och Europakonventionen.
Vad är doktrin?
Doktrin syftar på text som är skriven av en sakkunnig inom det relevanta juridiska området.
Vad står SFS för?
SFS står för svensk författningssamling.
Var hittar man rättsregler?
Rättsregler är juridisk bindande regler för vårt handlande och finns i grundlagar, lagar, förordnanden och föreskrifter. Dessa kan man läsa i en lagbok, på regeringens hemsida m.m.
Vad är förordning?
Förordningar är utfärdade av regeringen och syftar till att klarlägga (förtydliga och precisera) vad som står i lagen. Det finns dock också EU-förordningar, vilka är direkt tillämpliga i svensk rätt och går före svensk lag.
Vad är ett rättspraxis?
Rättspraxis är tidigare avgöranden från högre domstolar och vissa myndigheter. Rättspraxis från högsta instans tex Högsta domstolen brukar kallas för prejudikat, medan avgöranden från exempelvis hovrätterna eller Arbetsdomstolen kallas praxis.
Vad är en juridisk metod?
En juridisk metod är en arbetsmetod för att komma fram till en lösning på ett juridiskt problem. FRAS- metoden (fråga, rättsregel, analys och slutsats) är en bra metod att tillämpa.
Vilka författningar finns i den svenska rätten?
Det finns tre olika författningar; lagar, förordningar och föreskrifter.
Vad är skillnaden mellan individuell och facklig arbetsrätt?
Individuell arbetsrätt reglerar anställningsförhållandena för den enskilda arbetstagaren i förhållande till arbetsgivaren, medan facklig arbetsrätt gäller arbetsförhållandena för arbetstagare som grupp.
Vad menas med en författning?
Författningar är ett samlingsnamn på lagar, förordningar och föreskrifter.
Varför behövs en författning?
Författningar finns för att det är nödvändigt för ett fungerade samhälle och för att motverka en laglös civilisation där ingen möter konsekvenser av sina handlingar.
Vad menas med gällande rätt?
Med gällande rätt (de lege lata) menar man vad som gäller enligt nuvarande rättsläge. Gällande rätt för en viss situation kan identifieras genom att studera vad rättskällorna säger i dagsläget. Gällande rätt ska skiljas från hur rätten borde vara (de lege ferenda).
Vilka lagar står över varandra?
EU-rätt och internationella åtaganden har högst rang i hierarkin dvs inga svenska lagar får strida mot dessa. Dessutom har grundlagar högre rang än vanliga lagar. Förordningar och föreskrifter skrivs inom ramen för vad lagarna säger, de är mer en detaljerad styrning snarare än lag.
Är förordning lag?
En förordning är bestämmelse som inte regleras i lag och som utfärdas av regeringen. Det är en precisering av en lag. Dock finns det också förordningar från EU, så kallade EU-förordningar, som står över svensk rätt.
Vilken lag har företräde?
I svensk rätt gäller att grundlagar går före vanliga lagar (detta kallas principen om lex superior). Om två vanliga lagar mot förmodan skulle säga olika saker, finns andra regeltillämpningsmetoder man kan använda sig av. Här kan bland annat nämnas lex specialis, vilken innebär att mer specifik lagstiftning går före mer generell. En annan metod som kan användas är att nyare lagstiftning går före äldre (lex posterior). Vilken metod som ska användas går inte att säga generellt utan får avgöras från fall till fall och internationella åtaganden såsom EU-rätten går alltid före svensk rätt.
Vad utmärker rättsliga normer?
Normer är en ofta oskriven regel om hur vi förväntas vara och agera. Det finns tex sociala, kulturella och rättsliga normer. Rättsliga normer är regler som gäller i ett visst rättssystem, dessa kan vara men behöver inte vara bindande. Skillnaden på bindande och inte bindande norm, som är mer vag, är att den bindande rättsliga normen är straffbar om man bryter mot den.
Vilka problem kan uppstå om rättsläget är oklart?
Om rättsläget är oklart är det svårt för parterna att förhålla sig till tvisten. Råder det tvärtom klarhet i rättsläget så blir det lättare för parterna att förhandla med varandra, inte minst för att det blir lättare att förutse utfallet vid en eventuell tvist. När rättsläget är oklart brukar man titta till förarbeten etc. och det kan krävas att en juridisk vägledande instans tydliggör läget, kanske behövs en ny lag eller uttalande.
Vad är skillnad på en lag och på en författning?
En lag är en typ av författning. Med författning menas dock även regeringens förordningar och myndigheters föreskrifter, vilket innebär att ”författning” är ett vidare begrepp än ”lag”.
Vad händer om man bryter mot yttrandefrihetslagen?
Vid brott mot yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) (YGL) kan man hållas straffrättsligt ansvarig dock endast om brottet finns beskrivet i YGL (exklusivitetsprincipen). Vid yttrandefrihetsbrott är det Justitiekanslern (JK) som är ensam åklagare, vilket innebär att vanliga åklagare inte har möjlighet att väcka åtal. Yttrandet ska dock ha skett i grundlagsskyddat medium varför enbart vissa uttalanden på internet omfattas av JK:s behörighet. Ansvarsfrågan prövas då av en jury, vilket skiljer rättegången i yttrandefrihetsmål från andra brottmål.
Vad menas med lag?
Med lag menar man en författning som stiftats av riksdagen vilket skiljer lagar från exempelvis förordningar som utfärdas av regeringen. En lag är en regel som alla i landet ska följa och som tillkommer för att styra beteenden i samhället.
Vad menas med ordet grundlag?
Med grundlag menar man en lag som är av större betydelse än vanliga lagar då de ska skydda demokratin och innehåller regler för hur Sverige ska styras. För att ändra dessa krävs därför två lika beslut med ett riksdagsval emellan. I Sverige har vi fyra grundlagar; regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen och successionsordningen. Riksdagsordningen är ett mellanting mellan vanlig lag och grundlag. Grundlagarnas betydelse visas främst genom rättskällehierarkin, enligt vilken en lag som är i strid med grundlagen inte kan tillämpas.