Bolagsrätt

Vanliga frågor om bolagsrätt

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en revisor. Aktiebolag som är nystartade, och de som är under viss storlek, kan dock välja att inte ha det. Skyldighet att ha en revisor finns nämligen om bolaget, de senaste två räkenskapsåren, uppfyller något av tre krav: antingen om bolaget haft fler än tre anställda i medeltal, eller om bolaget haft mer än 1,5 miljoner i balansomslutning eller slutligen om bolaget haft mer än 3 miljoner i nettoomsättning.

Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget att avgöra. Kravet som finns för bildande av bolag avser bara aktiekapitalet, vilket måste vara minst 25 000 kr för privata aktiebolag och 500 000 kr för publika. Hur många aktier som ska skapas av aktiekapitalet finns dock ingen nedre eller övre gräns för.

Det finns en hel del skillnader på en enskild firma och ett aktiebolag. För att kunna registrera ett aktiebolag krävs att man tillskjuter ett aktiekapital om minst 25 000 kr om bolaget ska vara privat, och minst 500 000 kr om bolaget ska vara publikt. Den främsta skillnaden mellan en enskild firma och ett aktiebolag är dock att delägarna i ett aktiebolag som huvudregel inte ansvarar personligen för bolagets skulder, medan firmatecknaren i en enskild firma ansvarar personligen för firmans skulder. Firmatecknaren för den enskilda firman behöver inte heller hålla särskilt noggrann koll på vad som är firmans pengar och vad som är egna pengar, vilket är viktigare om man har ett aktiebolag eftersom aktiebolag inte får låna ut pengar till ägarna.

Först och främst behöver man, för att starta ett aktiebolag, upprätta en stiftelseurkund och bolagsordning. Stiftelseurkunden ska bland annat ange hur mycket som ska betalas för varje aktie, uppgifter om funktionärer i bolaget, vilka som ska sitta i styrelsen med mera. En bolagsordning ska innehålla bolagets namn, vilken verksamhet bolaget ska innehålla med mera. Sedan behöver man teckna och betala aktier (minst 25 000 kr för privata bolag och minst 500 000 kr för publika). Sedan behöver man ha kontakt med sin bank, som ska hjälpa till att ordna de banktjänster man behöver som företagare och ta fram ett bankintyg som ska skickas till bolagsverket, som visar att aktiekapitalet är betalt. När alla stiftare sedan har undertecknat stiftelseurkunden är bolaget bildat, och man kan då anmäla bolaget till bolagsverket för registrering (detta måste göras inom sex månader). Efter att bolagsverket registrerat bolaget blir det en juridisk person, och verksamheten kan börja. Sista steget är då att registrera en verklig huvudman, vilket måste ske inom fyra veckor från registreringen.

Att registrera ett privat aktiebolag i dag kostar 25 000 kr i aktiekapital plus administrativa kostnader, vilka beror på omständigheterna. Att registrera ett publikt aktiebolag kostar 500 000 kr i aktiekapital plus administrativa kostnader, vilka även här beror på omständigheterna (dock är det oftast en dyrare process att starta ett publikt aktiebolag än ett privat).

I ett aktiebolag ansvarar företagets ägare, som huvudregel, inte för bolagets skulder. Aktiebolag kan också ge vissa skattefördelar, såsom att man har rätt att ta ut vinsten som lågbeskattad utdelning.

Kostnaden för att köpa in sig i ett bolag beror på hur stor ägare man vill bli. Som huvudregel råder avtalsfrihet vid köp av hela eller andelar av bolag, vilket innebär att man har möjlighet att fritt avtala om hur stort kapital man ska gå in med och hur stor andel man får i bolaget för det inskjutna kapitalet.

Ett aktiebolag består av aktier, vilket är andelar i företaget. Dessa aktier kan fritt överlåtas mellan personer (såväl juridiska som fysiska), vilket innebär att aktiebolag kan säljas antingen i sin helhet (genom att alla andelar säljs) eller i viss del (genom att endast ett visst antal aktier överlåts).

Det är bolagsverket som handlägger ärenden som handlar om namnbyte på företag. Normal handläggningstid för ett namnbyte på ett företag är ungefär sju dagar, men handläggningstiden kan bero på arbetsbelastning och andra omständigheter.

Ett holdingbolag kan beskrivas som ett bolag som har som funktion att äga andelar i andra företag, till exempel som moderbolag i förhållande till dotterbolag i en koncern. Syftet med ett holdingbolag är att ”samla kapital” på ett och samma ställe, och sedan fördela det fria kapitalet efter riskerna.